Fackliga möjligheter och utmaningar i EU
Av Berra Åhnberg

Inom EU finns en öppen attityd till fackliga organisationer.
Den erkänt viktiga roll som arbetsmarknadens parter spelar för lagstiftningsarbetet inom unionen, gör det europeiska samarbetet till den kanske viktigaste gränsöverskridande arenan för svensk fackföreningsrörelse.

Redan när EU grundades bestämdes att arbetsmarknadens parter skulle vara med i beslutsprocessen. Det tydligaste uttrycket för det är den Europiska Ekonomiska och sociala kommittén (EESK) som bildades genom 1957-års Romfördrag och består av representanter för arbetstagarna, arbetsgivarna och andra intresseorganisationer.

Sedan dess har parterna även fått möjlighet att, via den så kallade sociala dialogen, driva fram lagstiftning genom att förhandla fram ramavtal på europeisk nivå. Förutom dessa formella rättigheter har parterna också möjlighet att, genom påverkan både i Sverige och i EU, utöva inflytande under ärendets gång.

Parterna har således en helt unik ställning inom det europeiska samarbetet. Formellt är den betydligt starkare på EU-nivå än i de enskilda medlemsländerna, även i Sverige.

Textinnehållet ovan är taget från "Sverige i det nya Europa" en rapport från Metall, och den går igenom både EUs utvidgning och det nya fördraget men framförallt visar vilken roll som en modern facklig rörelse bör ha.

Hela rapporten hittar du som pdf-fil på www.metall.se.
Gör lättast så här på metall-sidan: Gå upp till vänster på på "Sök", skriv: "Sverige i det nya Europa" - så får du fram pdf-filerna.

Berra Åhnberg