Men den europeiska demokratiska nivån har framtiden för sig. Snart återtar arbetarrörelsen sin tidigare dominans i Europas länder och därmed över hela EU.

Högerpopulismen har sett sina bästa dagar. Den är på väg utför. Det utgör inget konstruktivt alternativ. Den europeiska demokratin utvecklas sakta men säkert och obevekligt.

Ingen ifrågasätter egentligen att det krävs en europeisk demokratisk nivå och dessutom ytterligare en nivå, den globala demokratin genom ett reformerat FN. Det så kallade motståndet mot EU eroderar också i brist på konstruktiva alternativ. Övriga världsregioner som Afrika, Asien och Latinamerika, kanske också Oceanien kan bli en sådan region, alla kommer de att gå samma väg. USA och Kanada är redan demokratier, om än, i USAs fall, haltande och hysteriskt maktfullkomlig, förlitande sig på våld, ytligheter och halvlögner.

Europa har alla fördelar, alla möjligheter och allt ansvar att gå i spetsen för denna demokratins globalisering.
Demokratin, den allmänna och lika rösträtten, flerpartisystemet, parlamentarismen, yttrandefriheten, de grundläggande mänskliga rättigheterna, rättssamhället har sitt ursprung i Europa. Ingenstans i världen är demokratin så väl förankrad som i de Europeiska länderna.

Visserligen starkare och svagare i olika länder, men sammantaget är Europa den mest demokratiska världsregionen.
Ingenstans är så stor andel av nationalstaterna demokratiskt styrda, ingenstans är valdeltagandet genomgående så högt i allmänna val, ingenstans är folkrörelserna så breda och så starka.

Och den allra viktigaste faktorn, själva plattformen, det gjutna fundamentet som demokratin står på och som utgörs av människornas sammanslutningar i produktionen, på arbetsplatserna. Det är fackföreningarna, småföretagarorganisationerna och näringslivets övergripande sammanslutningar. Ingenstans i världen finns en sådan välförgrenad och djupt förankrad demokrati som i Europa.

Se och bejaka vad Europa redan gjort! Fascismens sammanbrott i land efter land i Sydeuropa, kommunismens fall i Östeuropa, integreringen av de nya demokratiska medlemsländerna i en politisk, ekonomisk och kulturell gemenskap som hela tiden växer och utvecklas.
Det intensiva trycket från EUs krav på verkliga demokratiska reformer i länder som Turkiet, Albanien och Rumänien för att de skall få bli medlemmar i EU. EUs och demokratins seger när Serbien nu äntligen lyckades välja en ny president med en sund syn på det sargade Balkans framtid.
Vilken lycka och triumf, att de gamla förstelnade, paranoida mumierna från det kalla krigets dagar besegras och förpassas till historiens skräphög!

EU och dess medlemsländer utgjorde det främsta och viktigaste stödet för demokratins seger i Sydafrika, upprättandet av Sydafrikas svarta befolknings jämlika rättigheter, det triumfartade valet av Nelson Mandela till president och sedan försoningsprocessen och det framsynta överlämnandet av den politiska makten till en ny generation av ledare, symboliserade av Thabo Mbeki.

Nyligen träffades representanter för EU och världens sjätte största industriland, Brasilien, som leds av en socialistisk president, Ignatio "Lula" da Silva, en metallarbetare med nära och direkta förbindelser till svenska Metall som han ser som en förebild och dess ordförande Göran Johnson, medlem i Vänster för Europa.
Diskussioner förs nu mellan EU och de latinamerikanska länder som är på väg att ta sig ut ur positionen som USAs förtryckta och förtrampade bakgård, med Europas hjälp och stöd.
Men även för det USA som tror på freden och det mellanmänskliga samarbetet, som ett avgörande alternativ till våldet och bomberna, så utgör Europa löftet!

EU förhandlar med länder som Schweiz och USA och områden som Caymanöarna om att öppna skatteflyktingarnas och finanshajarnas hemliga konton för rättvis beskattning.

Europa är i hög grad hoppet! Europa bär på ansvaret för demokratins fortsatta globalisering! Den fortsatta utvecklingen av demokratin är nödvändig för att världsekonomin skall kunna stabiliseras, de hejdlösa spekulationerna stoppas, miljöförstöringen vändas till en ekologiskt hållbar tillväxt och för att fattigdomen, våldet, krigen och terrorismen skall kunna utplånas. Ingenting av detta kan den nationellt begränsade demokratin uträtta.

Visst, historien kan gå i baklås! De pessimistiska, passiva och destruktiva bakåtsträvarna kan segra, de som vägrar gå och rösta, de som vägrar medverka till demokratins fortsatta utveckling, de som bidrar till demokratins stagnation och avveckling. Allt kan slå stopp och börja rulla baklänges.
Europa kan åter splittras. Nationer kan ställas mot nationer. Arbetare mot arbetare. Inga garantier finns mot nya blodbad på den Europeiska kontinenten. Kärnvapenkriget kan slå ut oss alla.

Men jag föredrar att satsa offensivt och helhjärtat på det optimistiska alternativet. I båda fallen kan det handla om självuppfyllande profetior. Och, ärligt talat, vilken profetia vill du skall bli uppfylld?

Bror Perjus
Styrelseledamot Vänster för Europa