Turkiets tur

EU och Turkiet har fattat beslut om förhandlingar kring Turkiets medlemskap i EU.

Sverige krävde förståelse för den svenska modellen med bl.a. kollektivavtal och institutioner för välfärdssystemet. Liknande förståelse bör visas Turkiet.

Hundratals mil från varann finns motståndare till turkiskt EU-medlemskap i Turkiet och i de europeiska medlemsländerena.

En sak förenar motståndarna till turkiskt medlemskap vare sig de är i Turkiet eller i EUs medlemsländer: det är inrikespolitiska skäl som skapar deras motstånd.

Motståndet härrör i allt från personliga maktambitioner till nationalistiska idéer. En del påstås vara rädda för ”en folkrik nation” som ska få mycket makt. Påståendet verkar främst medialt anpassat och bundet till nuet. EU har accepterat andra folkrika länder.

Det vore att spela bollen till motståndarna om regeringscheferna skulle tveka, eller formulera förhandlingskrav med reservationer utöver krav på mänskliga rättigheter, demokrati och andra krav som följer av medlemskapet.

Men alltfler uttrycker också sitt stöd. I Sverige har den förtryckta minoriteten syrianer/assyrier nu visat sitt stöd för den turkiska kandidaturen.

Det är en demokratiprocess av kolossala mått som skett på mycket kort tid i Turkiet. Den behöver stöd och ett medlemskap i EU skulle bejaka den progressiva utveckling som pågår.

Turkiet skulle behöva en snabb förhandlingsstart och medlemskap snarast möjligt. Det skulle stabilisera demokratin i Turkiet. Turkiet i EU skulle kunna spela en strategisk roll som fredlig brobyggare mot länderna österut och norrut. Det skulle stärka Europas roll och uppgift för fred, demokrati, välstånd och fackliga rättigheter.

/io