Vänster för Europa

Varför rösta i EUP-valet?
(Eller: hur var det på 1920-talet?)

Det tycks finnas ett ointresse för röstning i valet till EU-parlamentet.

Inte heller händelser som sker inpå knuten i våra hemmakommuner förmår alltid engagera särskilt mycket. Än svårare är det med sånt som beslutas längre bort på annan ort, även om besluten så småningom skulle angå oss här.

Det krävs då antingen starka känslor eller stark logik för att uppbåda energi till röstning.

Om röstvilja både handlar om känslor och om logik som övertygar, så är logiken det lättaste. Den säger att det är självklart att rösta. Demokrati är just en fråga om gemensam förändring, om tålamod, om att förvalta och förändra och bygga. Tid, tålamod och diskussion är demokratins fördel.

Vi talar inte om kvartalskapitalism eller ännu kortare planeringshorisonter som styrs av en marknad, av börssiffror som förändras sekundsnabbt och sedan summeras på TV-nyheterna varje kväll.

Vi talar faktiskt om tid som spänner över decennier, det är tiotals, tjugotals år och mer – om tid och processer för att skapa förhållanden som utgör grunden för framtida generationer.

Och vi talar inte heller om att skrapa ihop privata förmögenheter till den ena eller andra gulaschbaronen, IT-miljardären eller skrupulösa vapenhandlaren.

Vi talar faktiskt om att forma en gemensamt påverkad samhällsstruktur med utbildningssystem för miljoner människor, kommunikationer över landgränser, skapa ren luft och vatten och mark, lagliga och utvecklande arbetsförhållanden för människor som vill ha roliga och säkra jobb, och samarbete mellan människor med 350 miljoner olika drömmar, önskemål och tankar.
Självklart tar det tid, och det ska ta tid, och det kommer aldrig att bli färdigt så länge det sker i demokratiska former.

Med så många viljor kommer det heller inte alltid att bli som ett ego vill. Det blir som en samlad vilja vill.


Att avstå från röstning i protest eller av oengagemang, kan bara tolkas som ett utslag av ego, att man tar avstånd från samarbete, att man inte vill acceptera att det finns fler viljor, och en egotrippad linje utan insikt om att utvecklingen är långsam men att just det är poängen i en demokrati.

I vår tid är det så populärt med snabba resultat och omedelbar tillfredsställelse.
Sportresultat beröms eller kritiseras direkt, och de flesta av oss planerar inte vårt liv längre än till nästa semester. Vi vill sitta på caféer och umgås och må bra bums. Och det kan vi alla gilla och uppskatta. Men allt i livet är inte som sport eller caféer eller annat med kort planeringshorisont och omedelbar lustuppfyllelse.
Ingen kan kalla sig radikal och vänster utan egen insikt om att en del saker handlar om längre tids samarbete och förändring.

Tacitus, en gammal klassisk romare skrev sin tids historia. Om innevånarna i Rom, som ansåg sig vara goda och framstående, skriver han vid ett tillfälle: "Deras samhällstillvändhet sträcker sig bara till spannmålsmagasinen."

I det första valet efter att allmänna rösträtten införts i Sverige på 1920-talet stannade arbetarklassen hemma. De gick inte till valurnorna som befarats utan struntade i det och valde sofflocket. Varför rösta?
Sedan dess har valdeltagandet ökat rejält.
Det är demokrati!
Självklart ska du rösta.

/io